En Lefnadssaga
En framtidsrapport för United Neighborhood Organization – U
N O
Det var en gång en planet, som
föddes i den mörka rymden. Planeten, nummer tre ifrån
sin sol, skulle sedermera komma att kallas Tellus, i vardagligt tal Jorden.
Den låg i en av spiralarmarna av Vintergatan, som i sin tur var
placerad ett dussin miljarder ljusår från det nuvarande universums
födelseplats, populärt och felaktigt kallat Big Bang.
Från mineralriket via växtriket
utvecklades så småningom djurriket, med de första rörliga
fysiska organismerna. Från amöba till människa åtgick
eoner och många var de sidospår som försvann i tidens
hav. Människan, en komplex varelse, lika delar djur och ande. Människodjuret
reste sig på bakbenen och dess ande tog livsbetingelserna under
betraktande. En tredimensionell erövringstakt utan motstycke tog
sin början – människan tog det fysiska kommandot över
utveckling och sinplanet.
Människobarnet föds till synes
lik i utseende och karaktär sina föräldrar, men det avgörande
är inte släktarv och miljö, utan det ofödda barnets
egna, genom många liv förvärvade egenskaper. Samma eviga
kosmiska karmalagar gäller för allt existerande, ävenså
för vårt universum. Vid tidens upphörande sjunker vårt
nuvarande universum in i ett ”svart hål” för att
sedan återfödas i ett ”vitt”.
Genom sina sinnes begränsningar
agerar människan i endast tre dimensioner, rör sig i en fjärde
och anar vagt de övriga. Det fysiska livet, med människan i
täten, hastar fram i sina utvecklingsbanor mot en högre komplexitet
och mot en framtida kropps- och tidlös existens. Tiden rör sig,
säger ur-människan, men det är hon som rör sig –
tiden står stilla.
Människans odödliga själ,
som är en del av universums helhet, har givit upphov till många
sagor och berättelser, sedermera kallat för religioner. Människans
själsliga revirbehov har sedan gjort dessa evighetssagor till inre
stridsfrågor, medan hennes djuriska hölje stakat ut andra ägandets
gränser, kallat äktenskap, bolag, förening, nation m.m.
Religionernas överlevnad sköttes
av gudliga mästrare och megalomanier. Genom prålig klädnad
och kostsamma byggnader, bevisade dessa på ett omvänt sätt
behovet av ödmjukhet och renlärighet. Något tillspetsat
kunde man uppdela människosläktet i tre kön: präster,
män och kvinnor – de sistnämnda var alltid ett stort problem
för de förstnämnda...
För bevarande av den primitiva,
geografiska gränsdragningen, skapades militanta muskellekar, sedermera
kallat sport och idrott. För varje nation skapades också en
bemålad duk, kallad flagga, och en oljudande symbol, kallad nationalsång.
När en eller flera från en nation tillfogat en eller flera
från en annan ett nesligt nederlag, så fullbordades den andliga
tortyren genom hissande av den vinnande fanan och kvädandet av pösig
hymn. De arma förlorarna tvingas att i stram givakt och under tystnad
inhalera den kränkande tortyren.
För både religioners och nationers
bevarande fanns en speciell kallahamrad art, kallad militär. Denna
rituella livsform, åt ärtsoppa, marscherade kollektivt och
utförde med ryggmärgsinstinkt utrotande av fientligt livsogräs,
även kallad Fi. Vem som för tillfället var fiende, avgjordes
av flockledarna… Vid symbolisk och kollektiv marsch mot utpekad
Fi, fördunklades det s.k. omdömet av militant, pösig och
bullrigt musicerande av destruktiv karaktär – lämpligen
benämnd som HiFi…
Gräns- och nationskrig, ras- och
religionskrig, fördunklade länge människans i grunden kärleksfulla
väsen. En kosmisk livssyn växte långsamt fram, där
tid och rum, ande och materia är ett och odelbart.
Människan, kommen från mineral-,
växt- och djurriket, är nu en bit på väg mot sin
nästa, ickefysiska existens i kosmiska himlar.
Lyssna nu på den meditativa evighetsmusiken
MEETINGS!
© Ralph Lundsten
|