|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Besynnerligt
Livet är besynnerligt - ju mer man funderar desto märkligare och än obegripligare blir det...
Bryr man sig inte om dylika funderingar, så kan man nöja sig med att konstatera: jag finns, and that's that that, för att nu uttrycka sig på bästa svengelska...
Det är naturligtvis jag som är livets mening, dess höjdpunkt och mål!!!
Många äro de, vars enda problem är att avgöra vilken del av sig själva de skall placera på den existensiella prispallen - valet i dessa fall är mycket lätt, de sitter bokstavligen på svaret...
Funderar man bara lite och ibland, som väl de flesta av oss gör, då är tillvaron kanske lite konstig ibland - men på det hela taget fullt acceptabel! Man "köper" tillvaron, på gott och ont!
Svårast är det för dem - dit hör dessvärre också undertecknad - som gett sig den på att avslöja livets hemligheter...
Vad är människan? En evolutionsslump, en bit tänkande materia, eller kanske bara en förkroppsligad dröm hos någon på övervåningen som tagit sig en kosmisk middagslur???
Man har en känsla av att det gäckande svaret hela tiden finns inom räckhåll, precis som skuggan av vår solbelysta kropp. Men försök fånga Din egen skugga så får Du se vad som händer! Efter fåfänga försök uppgår den snart i en marknära gemenskap med den fysiska kroppen...
Trevligt i och för sig, speciellt på sommaren och helst då om det inte finns myror där tête-a-têten sker...
Svaren på de existensiella frågorna har vi alltså inom oss, men de är inte ordbara, det vill säga möjliga att klä i ord!
Den frågande och frågan, tänkaren och det tänkta, flyter ihop och blir ett och odelbart! Precis som i den fåfänga jakten på sin egen skugga upptäcker man att det alltför närliggande är ogripbart, obetraktbart, outtalbart!!
Sök svaren, de finns i närheten - fast bortom dagsmedvetandet!
Sök svaren bortom sinnenas och förståndets skenbara värld - använd endast huvudet som relästation för själen...
Gör som i den roliga historien, sök inte där Du tror Dig tappat någonting, utan sök där det är ljusast!!