|



|
|
Dyra fosterland
Oh, Sverige, Dyra Fosterland!
Hur många tycker det idag - förutom de som går och handlar
förstås...
Men skämt åsido - om det nu är möjligt när man
talar om nationalism, hur skall man egentligen förhålla sig till
sin hembygd, till sin födelseort?
Är man och skall man vara svensk ända ut i fingertopparna? Bankar
våra hjärtan när någon tennisdåre, mot god ersättning,
helt hjärtlös slår ut någon motståndare från
ett annat, mindre skattetungt område?
Förlåt mig, jag måste här rätta mig själv:
de tillhör inte samma skatteområde som ni och jag, utan
alla spelare tillhör samma skatteområde! Men de är
svenskar ändå, i varje fall så länge de vinner - rättning
igen: Vi vinner!!
Här vore det kanske på sin plats att skämta om "tennis
from heaven",<$Itennis from heaven> men - Näh, det får
vara...
Eller hur härligt känns det inte i hjärtetrakten på
vintern, då en rad svenskar bevisar i skidbackarna att vi är
ett folkslag som kan det här med att det går utför...
Skämt åsido igen, som varande en riktig, rättvis, svensk
demokrat utgår jag ifrån att alla precis som jag själv
håller på det motsatta laget!?
Speciellt då om det är ett större land, för rent statistiskt
blir då fler människor glada!!
Och vi svenskar vet ju i alla fall vem som är bäst och vet bäst,
eller hur?
Nu tror ni att jag sitter här och ironiserar över Sverige, och
ni kanske rent av blir lite stötta? Men så är det inte!
Det finns mycket gott att säga om Sverige, jag tänker då
inte bara på mig själv utan även på sommarsolståndet,
momsrevisionsverket, motros och liggfläsk - och i den vevan även
på Dig, kära lyssnare!
Vi är kanske är inte så många i detta avlånga
land, men vi är stora, vi tar plats, bokstavligen och andligen!!
Vi är fulla också - av goda bantningsråd! Hur vi skall
bli mindre genom fasta och späkning på hälsohem - en dyrköpt
erfarenhet. Att bli smärt är smärtsamt minsann...
Vi skall också äta levande föda. Med det menas inte att
ni slipper laga till kycklingarna, utan levande föda är allehanda
groddar och gräs -ligheter, som ni förslagsvis odlar i
er egen lilla groddvrå!
Orkar ni inte med detta, så gör som korna på sommaren,
och på vintern kan ni alltid gå på någon av alla
dessa gröna restauranger som växer upp som svampar runt om i Sverige!
Fast jag undrar jag, inte brukar det finnas några slanka människor
på dessa hälsokrogar! Deras kroppar buktar också ut på
ett oroande sätt, både fram och bak - allramest bak... Men så
är det också mest quinnor som äter grönt...
Vi får starta en ny folkrörelse - konsistensialisterna - och
för att slippa tillhöra styrelsen så får ni här
ett enkelt och genialiskt bantningsråd av mig: sluta ät mellan
mellanmålen!!!
Det finns andra njutningar i livet: lyssna på musik! Ni kan ledigt
konsumera en fem till sex skivor om dagen, utan risk för viktökning!
Nu kommer en musikalisk sommarsallad av en begåvad ryss: Alexander
Glazunov. Han dog faktiskt samma år som jag föddes, men jag tror
ändå det finns något samband...

© Ralph Lundsten
|