|



|
|
Generande muskler
Även jag lämnar hängmattan ibland och simmar, spelar badminton
och har roligt - men jag tävlar inte!!!
Man kan göra alla de här sakerna som förut nämnts, utan
att tävla! Det går att springa i skogen, utan att ta
tid och ha kontroller med små stämpeldynor - jo, det är
sant... Pröva någon gång!!! Och muskler, det är fult
det, tänk bara på vad som händer med dem när ni slutar
att träna...
Det är klart att man kan, som hockeyspelarna, gömma generande
muskler under sådana här söta sparkbyxor som de har på
sig på isen. De går så bra ihop med deras trumpna trotsåldersblick...
Omde bara kunde ta det lite mera isi, så att säga. Ena stunden
pucklar de på varandra som äkta makar i ett för långt
äktenskap, nästa stund är det kramar och romantik...
De här löparflickorna är ganska gulliga! De verkar löpa
hela året, och ibland låtsas jag att det är mig de springer
efter. En gång drömde jag fel och fick en diskuskasterska från
öststaterna efter mig... Sedan dess törs jag inte leka med elden
något mer! När de själva leker med elden, då blir
det os - OS, alltså, hihi...
Ni blir väl inte arga på mig, för att jag skämtar om
något så heligt som idrott och sport??? Jag förstår
inte bättre!
Jag har liksom inte insett att människovärdet och nationsvärdet
ökar med storleken på medaljen! Jag har alltid trott att ju dummare
och mera militant kultur, desto bättre idrottsfolk! Jag har alltid
trott att eftersom militären i alla länder omhuldar idrott, så
har den en enda förberedande uppgift: ifall kriget kommer...
Men, jag kanske har fel? Det kanske är en lek! Man kunde rentav göra
allting till tävling: VM i barnafödande, nä det går
inte, då har Sverige ingen chans.
Men SM då, månne vi då får fram någon kandidat???
Varför inte ha VM i självtillräcklighet - då har vi
en stor chans!
Nåja, vi får brottas med problemet - hörde ni, brottas,
jag har redan tagit intryck! Och vi musik- och ljudmänniskor kan ju
börja med ljudo, l, j, u, d, o !
I löpet av 3 minuter och 17 sekunder skall jag nu spela 300 meter Straussvalser!

© Ralph Lundsten
|