|



|
|
Korståg
Nu blir det en historielektion, så försök nu att se lite
allvarliga ut! Inte kan någon se på er, att era förfäder
varit både Vikingar och Karoliner...
Ni kan ta det som beröm också, om ni vill, det är manöver
som gäller i Sverige sedan hundratals år tillbaka - tack och
lov!!!
Sveriges ärorika historia, den har vi alla drabbats av i skolan...
Våra hjältekonungar förekommer lika tätt som pärlor
på ett halsband, och det är svårt att förstå
hur Sverige fått en sådan undanskymd plats i världshistorien
med sådana ledare - eller kanske inte, trots allt, vid närmare
eftertanke...
Nåja, en lite annan, skall vi säga mera förklarande historiesyn,
har de arma skolbarn som får till uppgift att levandegöra och
omtolka händelser och karaktärer kring våra nationella helgon
och stenstatyer...
Hör här vad en begåvad tioåring skrivit om Erik den
helige:
"Erik den helige gjorde ett korståg till Finland
för att kristna finnarna. Han landsteg på södra stranden,
där Åbo nu ligger. Finnarna stodo på stranden och väntade
på honom. Då ropade Erik: - Jag har kommit för att döpa
er, men de började skrika och ville inte låta döpa sig.
Då vart Erik den helige arg, och då rök dom ihop och
började slåss. När det bara var några finnar kvar,
började de ropa - Döda oss inte, vi vill låta döpa
oss. Då döpte Erik alla som inte var döda. Det kallades
för ett korståg."
Denna mycket talande uppsats visar inte bara på vad religion är,
när den är som mest, den visar också på varför
finnarna har en så stor tacksamhetsskuld till de ädla svenskarna!
Vi gav dem inte bara religion, vi gav dem också nattvarden...
Den säljs numera buteljerad i båda länderna - före
stängningsdags på Systemet, eller Alko som det heter i Finland,
efter stängningsdags lite överallt...
Har man inte pengar nog går man till Pankki som bank heter i Finland,
eller bränner sitt eget nattvardsvin hemma - mycket populärt i
det kristna Norge, har jag hört! Har man bevistat för många
nattvardar och har svårt att gå, beställer man en yxi taxi
för vidare pilgrimsfärd!
Innan jag återgår till Sveriges ärorika historia, vill
jag som en hyllning till vårt broderland Finland - som jag på
många sätt älskar - spela, ja, vad, om inte en tango
! Tangon är visserligen svensk, men sångaren, han är finne
han - en av de trevligare jag känner! Och om ni tycker att han verkar
brista i
respekt för den svenska musikkulturen, så minns föregående
historielektion: Vi gav dem Erik den helige, det är inte mer än
rätt att vi får, Numminen !!!
© Ralph Lundsten
|