Teateruppsättning

Vårt liv kan jämföras med en teaterpjäs, där valet av scen, pjäs och medaktörer har påverkats av vår karma från tidigare existenser!

En del av oss har därför fått stora, tjocka manuskript, betydande roller med mycket scenerier och klädbyten - kanske rentav en huvudroll!!

Andra har mindre, till synes obetydliga roller att handha, med tunna manus, utan scenanvisningar och kanske bara medverkan i en akt...

Först som sist vill jag säga att storleken på rollen är mindre viktig,
än hur densamma utförs!

Vilken roll man än har, måste den spelas väl!!!

En till synes obetydlig insats i en pjäs växer genom en god aktör och blir en tillgång för uppsättningen!

Vad en dålig rolltolkning innebär för både medspelare och pjäs, det är alla medverkande i livets teater pinsamt medvetna om...

För att nu återgå till den vanliga teatern så är dessvärre tragedier på modet i Sverige. Vi har drösvis med manusförfattare, regissörer och teaterchefer som livnär sig på sina "psykiska defekter" - man kan gissa av uppsättningarna vad de gjort i tidigare liv...

Tänk om dessa ångestakrobater och svartmän (Gudarna veta att det finns dystra kvinns också...) kunde lösa sina problem lite mer privat, så att säga. Men att lida offentligt är väl en större njutning för dessa ångestonanister, än den arma omvärlden förstår...

Det är frestande att spinna vidare på parallellerna mellan liv och teater, men jag vill istället peka på skillnaderna som också finns.

I livets teater kan man lättare förändra sin roll, rent av byta manus!

Du som är missnöjd med den nuvarande livsrollen: ändra den, skriv om den, eller skriv en ny pjäs!

Bli från och med idag Din egen regissör! Välj pjäsinnehåll, scenografi och medaktörer, med omdöme, glädje och kärlek!!! Musiken, den väljer jag...

Och varför då inte lite teatermusik? En av de mera märkliga beställningarna jag fått kom från mästarregissören Ralf Långbacka. Han behövde till sin uppsättning av "Troilos och Kressida"
på Göteborgs Stadsteater bland annat en slags tidlös hovmusik - en musik med återklanger från slott och herresäten och dofter från alla sekler. En inte helt lätt uppgift, om man säger så...

Tror ni mig om jag säger att jag slet med uppgiften, och det var en mycket stolt kompositör som spelade upp slutresultatet för herr regissören! Djävligt bra, sa Ralf till Ralph - jag vill minnas
att han svor beundrande - men den scenen har vi just strukit...

Ja, ja, så kan det gå, när musiken är på...

"The Remembering Castle" som musiken heter vann i alla fall allas hjärtan och blev en speciellt ditsatt mellanaktsmusik, så det så...

Nästa gång ni besöker ett gammalt slott eller riddarhus, tänk på vad ni skulle få höra om väggarna, rustningarna, tavlorna kunde tala - och det kan de, om man förstår språket!! Låt mig bli er tolk på denna resa till gångna sekel!!!